Kung Inge (vidare..)

Det är ytterst få gånger som jag har smakat en öl som jag tyckt varit direkt vidrig, ännu färre gånger har jag smakat en öl som varit så vidrig att jag inte klarat av att dricka upp den. För att vara exakt så har det hänt två gånger. Första gången var när jag provade en tillfällig ölsort vars namn jag valde att inte lägga på minnet på en pub här i Kalmar, anledningen till att den var tillfällig var troligtvis på grund av att den smakade rökt bacon. Dessutom var den extremt trögflytande och obehaglig överlag, så den vaskades. Den andra ölsorten är lite mer allmänt känd och heter Duvel (nr 1654 på Systembolaget). En belgisk lite djävul som ser helt oskyldig ut i dess fräsiga flaska och stilrena etikett, men låt er inte luras! Belgarna har en väldigt speciell ölsmak. Vissa belgiska ölsorter är intressanta och andra helt odrickbara, men Duvel tar nog ändå priset. Men det varierar ju efter tycke och smak, Duvel har trots allt bryggts sedan 1923 så någon måste ju trots allt och köpa ölet då dom har bedrivit affärer i närmare 100 år.

Nu blev det ju ett litet sidospår det här.. Jag hade ju egentligen tänkt att prata om ölsorten Kung Inge (nr 89277 på Systembolaget) som kommer i från Kallebryggeriet i Växjö som är ett lokalt mikrobryggeri. De fick ju en väldigt negativ inledning då jag började tänka på ölsorter som jag inte tycker om, men faktum är att jag inte alls blev imponerad av smaken på Kung Inge som enligt beskrivning från bryggeriet själva ska föreställa en Pale Ale, vilket jag inte skulle ha gissat om jag inte redan visste det. Det är synd, för annars så gillar vi ju mikrobryggerier.

Helstekt ryggbiff

Ni som har läst lite här på bloggen har kanske förstått att jag är väldigt förtjust i nötkött av alla dess slag. Min favoritdel är som jag tidigare nämnt högrev som jag tycker är väldigt god och rolig att tillaga om man har lååång tid på sig. En annan favorit är ryggbiffen som är en fenomenal köttbit av lite högre kvalité. Jag väljer många gånger ryggbiff före oxfilé och entrecôte när jag ska festa till det lite extra, och det beror inte bara på prisskillnaden. Entrecôte tycker jag förresten är det mest överskattade köttdelen i alla kategorier då jag stör mig på fettbitarna mer än vad jag uppskattar smaken som dom ger.

Som namnet så väl antyder ligger ryggbiffen längst nötkreaturets ryggrad med entrecôten som granne åt huvudhållet och rostbiffen som granne mot.. andra hållet. Ryggbiffen styckas ibland med en fettkappa som man bör ta tillvara på då den skänker mänger med god smak under själva tillagningen, sedan bör den däremot avlägsnas.

Det finns mängder med sätt att tillaga en härlig bit ryggbiff på. Jag föredrar dock att köpa den hel i bit, ca 800-1500 gram, och sedan helsteka den i ugnen. Då jag föredrar ett väldigt rött kött som jag uppnår vid innertemperaturen 55-57° så är det smidigt att använda en stektermometer för att veta när det är klart. Köttets innertemperatur ger följande stekgrad:

50°  Rare
55°  Blodigt
60°  Medium
70°  Well done

Köttet på bilden är tillagat till 57°. Tillagar du köttet mer än till 65 grader så börjar givetvis saftigheten att avta, så en ryggbiff well done är faktiskt ingen rolig historia. Om du, eller den du lagar mat till, absolut vägrar att äta köttet annat än well done så försök i alla fall att hålla dig runt 65-67° för att köttet ska behålla lite värdighet, låt det hellre vila några minuter i folie när du tar ut den. Även om du skär eller köper ryggbiffen i färdiga skivor och steker den i en panna så går det ypperligt att använda sig av stektermometer, stoppa då in stickan i den tjockaste biten och utgå ifrån den.


Det här behöver vi (4 personer):

800 g ryggbiff i bit

0,5-1 msk fem peppar (svart-, vit-, grön, krydd- och rosépeppar)

Salt, runt om köttbiten

2 tsk paprikapulver

Ev. 1 msk torkad timjan och/eller rosmarin runt om köttbiten om du vill ha lite extra piff

15 g smör till stekning

Så här gör vi:

1. Sätt ugnen på 175°.

2. Salta och peppra köttbiten rikligt på alla sidor, krydda sedan med paprikapulver och eventuellt timjan och/eller rosmarin, knåda sedan in kryddorna i köttbiten.

3. Lägg i en rejäl klick smör i en het stekpanna, bryn sedan ryggbiffen åt alla håll och kanter tills den har fått en fin stekyta.

4. Sätt in en stektermometer i den tjockaste delen och ungefär i mitten på ryggbiffen, lägg den sedan i en ungsform och häll på stekskyn, ställ in i ugnen till önskad innertemperatur är uppnådd. 60° tar ca 20-30 minuter beroende på ugn och kött.

Månadens dryck i mars

Ny månad, ny dryck! Så här i melodifestivalstider så kan det väl vara på sin plats med en kall lager, eller hur?! Läs mer under Månadens dryck.

Klassiska scones med smält prästost

I bland kan jag bli så fruktansvärt sugen på scones så att jag nästan skakar, därför är det tur att man nästan alltid har ingredienser hemma för att knåda till ett gäng nybakta scones. Som idag exempelvis. Inte nog med att man ofta har samtliga ingredienser hemma, det går också väldigt snabbt att fixa. Från dess att suget börjar till dess att jag äter nygrädde scones är ca 30 minuter och då står ändå bakverket i ugnen 10-15 minuter. Givetvis blir jag inte vrålsugen på något nyttigt som en rejäl havregrötsfrukost med fruksallad så här en söndagsmorgon. Nä, basen i scones är vetemjöl och smör vilket sällan innefattas i någon bantardiet. Men det struntar vi i nu.

Det finns säkert miljoner recept av scones. Då det är så pass mycket vetemjöl i är det svårt att inte få dem mastiga, däremot kan man lätta upp degen något med lite fil som jag brukar använda. Jag brukar göra klassiska scones, med allt vad det innebär. Men om du vill och är sugen så kan du smaksätta dem med exempelvis russin, kardemumma, torkad frukt eller något annat som du tror kan vara gott. Idag hade jag lite riven prästost kvar från helgen vilket fick fungera som ett täcke av smält ost, vilket blev väldigt bra.

Scones är både mysigt och gott att äta. Servera med en kopp te eller varmchoklad och smör, ost, marmelad, lemoncurd eller liknande som pålägg, smaska och må gott! Det smakar dessutom extra gott på lördags- eller söndagsmorgnar, så varför inte testa det nästa helg? Ja, jag vet inte?!


Det här behöver vi (4 personer):

8 dl vetemjöl

125 gram smör

2 tsk bakpulver

1 msk strösocker

1 tsk salt

2 dl mjölk

1 dl filmjölk (minst 3%)

0,5-1 dl riven smakrik ost (ex prästost, västerbottensost, brännvinsost)

1 ägg


Tillbehör:

Smör

Ost

Marmelad

Lemoncurd


Så här gör vi:

1. Värm ugnen till 225 grader. Blanda vetemjöl, bakpulver, socker och salt i en bunke. Tärna smöret i mindre bitar och lägg ner i mjölblandningen och knåda sedan in smöret till en grynig massa.

2. Blanda ner mjölk och fil och blanda till en deg. Blandningen kan du göra för hand eller med hjälp av en hushållsmaskin. När degen är klar delar du den i två bitar, kavlar eller plattar för hand till två runda kakor, ca 2-3 cm tjocka. Använd en matkniv eller liknande och skär två skåror som ett kors i kakorna för att de enkelt ska kunna brytas efter gräddningen!

3. Vispa upp ägget lätt med en gaffel och pensla sconesbitarna. Jag hade inga ägg hemma idag så jag hoppade helt enkelt över den biten vilket också går bra, men de får finare färg med lite äggstanning. Fördela och strö över den rivna osten.

4. Lägg sconesbitarna på en plåt/form med bakplåtspapper och ställ in i ugnen 10-15 minuter tills sconesen börjat bli gyllenbruna. Servera direkt!