tisdag 4 februari 2014

Hjortronsylt

Ölet hann före. Men det som rättmätigt bör tituleras Norrlands guld är inget annat än hjortronen. Dessa små boll-på-boll bär kan vara den enskilt godaste råvaran på hela jorden. Varm hjortronsylt på vaniljglass utklassar den finaste efterrätten på den finaste restaurangen med lätthet. Nu kan jag ju inte säga så då jag inte vet, men jag vill gärna tro det i alla fall. Hur som helst är det förbannat gott! Hjortronen har däremot en speciell smak som uppskattas av många men som faktiskt ogillas av en del, och det med råge!

Om du inte som jag får hjortron levererat från Jämtland med jämna mellanrum så får du vara beredd att pröjsa en hel del för de små liven, alternativt kan du promenera ut på lämplig myr i sommar och hoppas på att det är ett bra hjortronår. 

Om du nu inte har lust att traska ut på myrarna, tycker att hjortronen är på tok för dyra eller om du är en av dom som faktiskt inte gillar hjortron så kan du följa receptet här nedan men byta ut hjortronen mot jordgubbar, hallon eller annat tjafs.


Det här behöver vi (1 burk prima hjortronsylt):

1 kg färska hjortron

4 dl strö- eller syltsocker (syltsocker ger en mer fast konsistens om man så önskar)


Så här gör vi:

1. Rensa och skölj hjortronen, låt rinna av väl.

2. Blanda hjortronen och sockret i en kastrull och låt det stå och safta till sig i 90 minuter.

3. Koka därefter upp hjortronen och sockret långsamt och låt därefter småputtra i 5 minuter. Höj därefter värmen och koka häftigt i ytterligare 2-3 minuter.

4. Häll upp sylten i en ren fin burk. Ät och må gott.

Och du, hjortronsylt till pannkakor. Det är mitt tips till er.

Månadens dryck i Februari

Vi dissar tjeckiens svenskaste öl och umgås istället med en betydligt trevligare landsman. Läs mer under Månadens dryck.

onsdag 15 januari 2014

Guacamole

Den som inte gillar dipsås kan räcker upp en hand.

En dipsås som fungerar lika bra på morotsstaven som den gör till chipsen eller till en god köttbit är guacamole. Eftersom att basen består av avocado och olika kryddor så är det inte helt otroligt väldigt, väldigt länge sedan världens första människa åt något som går att liknas vid det vi idag smäller i oss idag. De gamla Aztekerna ska enligt hyfsat osäkra källor ha stått och mosat den första guacamolen redan på 1300-talet, det ni. Idag är guacamolen mest förknippad med det mexikanska köket och fredagskvällar i sverige.

Guacamole är en snabb, smakrik, god och färgglad tillbehör till väldigt många rätter. Så här gör jag min guacamole. Hur ni gör vet ju inte jag!?




Det här behöver vi (4 personer):

3 mogna avocados

0,5-1 solovitlök (efter smak)

150 g färska körsbärstomater

1 chili

1 schalottenlök

0,5 lime

1 tsk torkad koriander / 0,5 dl färsk finhackad koriander

Salt och peppar


Så här gör vi:

1. Skölj körsbärstomaterna och lägg i dem tillsammans med schalottenlöken och chilin i en mixer och mixa stötvis tills löken är i lagom stora bitar och tomaterna är väl blandad med övrigt.

2. Dela avocadona på mitten, ta ur kärnan. Finhacka vitlöken och koriandern (om färsk). Mosa avocadon med händerna eller med en gaffel i en bunke grovt, blanda i vitlöken, koriandern och tomatmassan. Smaka av med salt och peppar, avsluta med att pressa över limesaft.

lördag 11 januari 2014

Spaghetti all'amatriciana



Jag är nog väldigt lättpåverkad av reklam. Framför allt när jag blir exponerad av reklam för ätbara grejer. Exempelvis så börjar signalerna i hjärnan gå på högvarv varje gång jag ser en reklam för hamburgare på TV, jag inser just då att jag är i ett kraftigt behov av just den hamburgaren. När jag sakta börjar inse att det inte är realistiskt för mig att få den burgaren så länge jag ligger kvar i soffan så börjar mitt intresse återigen att svalna för att sedan försvinna helt. Suget kvarstår därför bara i några minuter vilket innebär att jag trots min lättleddhet ändå är en ganska otacksam mottagare för reklammakarna. Något som påverkar mig betydligt mer är när jag blir exponerad av indirekt och återkommande "reklam" som ofta förekommer på film. Tidigare har jag skrivit om att jag två dagar efter att ha tittat på filmen "Maffiabröder" kände ett så stort sug efter italienska köttbullar i tomtsås att jag var tvungen att laga rätten akut, detta för att dom i filmen återkommande berättade om hur fantastiskt gott det var med italienska köttbullar.

Nu var det dags igen. Efter att ha spenderat stora delar av julledigheten med att sträckkolla på serien Homeland fick jag nys om en för mig ny rätt i Spaghetti all'amatriciana. En av rollkaraktärerna berättade hur fantastiskt god den här spagettin var och jag trodde och kände att varje ord var sant, trots att jag inte visste vad det var. Efter 5-10 minuter googlande så var jag slutligen helt övertygad om att det faktiskt var just Spaghetti all'amatriciana som jag var sugen på.


Det här behöver vi (4 personer):

140 g bacon/pancetta

1 burk körsbärstomater (ca 400-500 g)

0,5 st chili

1 solo vitlök

1 msk olivolja

500 g bucatini (tjockare spagetti)

1-2 dl riven parmesanost

1 knippde persilja

Salt och peppar


Så här gör vi:

1. Börja med att koka upp saltat vatten till spagettin, koka sedan bucatinin enligt anvisningarna på paketet.

2. Skär bacon/pancettan i strimlor, finhacka vitlöken och chilin. Stek bacon/pancettan knaprigt, lägg därefter i vitlöken och chilli som får stekas med tills de mjuknar något utan att få färg. Häll därefter på olivoljan och körsbärstomtaterna som du sedan krossa en och en med en träslev för att få det mer såsigt. Låt puttra tills pastan är färdig.

3. Under tiden pastan och såsen kokar river du parmesanosten och finhackar persiljan. När pastan och såsen är klar ringlar du över parmesan och persilja och serverar direkt. Lätt.