Boeuf Bourguignon med potatispuré

Jag skulle så gärna vilja säga att Boeuf Bourguigno är en enkelt tillagad smaksensation. Men då jag redan här på bloggen har beskrivit mitt senaste praktfiasko där min Boeuf Bourguigno serverades i en bottenbränd gryta med ett kraftigt överkok kött i så tar det emot att säga att det är lätt.. Men faktum är att det faktiskt är en enkelt tillagad rätt, det är också en elegant, smakrik och helt fantastisk rätt. Jag kan till och med sträcka mig så långt som att säga att en väl tillagad Boeuf Bourguignon är bland det bästa som går att äta. Dessutom behöver köttet bara kokas för att bli godare och godare, när du väl är färdig med allt hackande, skärande och kryddande så är det bara att gå åt sidan, smaka av och röra om då och då och bara invänta fyrverkerierna i form av smak och doft. Köttet och grytan sköter sig nämligen helt själv. Men återigen, använd bra grejer!! Ett mustigt gott vin och färska champinjoner är ett måste! Vinet som jag använder har jag pratat om tidigare och heter Chatelle Coteaux du Languedoc, ett gott och prisvärt vin att använda i maten. Till maten däremot är en glas av det mycket trivsamma och till rätten så passande Couvent des Jacobins Bourgogne ett gott tips!

Tillaga nu den här rätten. Ät den och njut. Bjud alla dina vänner och familj på den. Laga den och ge till en kompis. Det spelar ingen roll vad du gör med den, men vad du än gör så gör din egna Boeuf Bourguignon!


Det här behöver vi (6 personer):

1-1,5 kg högrev eller annat likvärdigt nötkött

1 flaska (700 ml) mustigt rödvin

1 burk inlagd syltlök (gillar du inte syltlök går även vanligt pärl- eller silverlök bra!)

200 g färska champinjoner

150 g bacon/rimmat sidfläsk

6 vitlöksklyftor eller 1 hel solovitlök

1 buljongtärning (kalvbuljong)

3 dl hemmagjord grönsaksbuljong alternativt 1 buljongtärning (grönsaksbuljong)

1 msk socker

4 msk vetemjöl

0,5 kruka färsk timjan

4 msk franska örter

2 lagerblad

Smör till stekning


Potatispuré:

1 kg potatis

0,5-1 dl standardmjölk

25 g smör

Salt och peppar


Tillbehör:

1 bukett persilja


Så här gör vi:

1. Skär högreven i mindre portionsbitar ca 1,5x1,5 cm, salta och peppra. Bryn några bitar i taget i en het stekpanna tills de får en fin färg. Lägg sedan alla bitarna i en gryta, ringla över vetemjölet och rör om. Tillsätt vinet i grytan och koka upp.

2. Skölj rent och torka ur stekpannan, värm upp på hög värme och tillsätt den avvattnade syltlöken så att det fräser till ordentligt! När löken börjat få lite färg ringla över sockret och låt löken karamelliseras, lägg sedan ner löken i grytan med vinet och köttet. Lägg också i lagerbladen och buljongen.

3. Klyv champinjonerna till passande storlek, finhacka vitlöken, timjan och tärna baconen/fläsket. Bryn baconen tills den får fin färg, tillsätt lite smör i stekpannan och fortsätt sedan med att steka på champinjonerna. Tillsätt vitlöken, timjan, champinjonerna och baconen i grytan allt efter som det blir klart. Rör om!

4. När grytan kokar sänker du värmen så att den i lugn och ro får puttra lite sakta i 2-3 timmar eller tills dess att köttet är så mört att det nästan faller i sär. Smaka av med salt och peppar.

5. När köttet straxt är klart börjar vi med potatispurén. Skala och delta potatisen i mindre bitar, lägg i kokande vatten och koka ca 15-20 minuter tills potatisen är mjuk. Häll av vattnet, lägg i smöret och mjölken och vispa med elvisp till önskad konsistens, smaka av med salt, peppar och smör.

6. Precis innan servering finhackar du persiljan som är ett väldigt viktigt inslag i rätten! Lägg upp en klick potatispuré, ett par slevar av bouefen och ringla sedan över persiljan. Servera direkt.

Classic Malts Collection - bra grejer!

Nu har jag latchat runt med min blogg ganska länge och klämt ur mig en bit över 50 inlägg och knapp nämnt ordet whisky. Med tanke på att just whisky är något av det bästa jag vet så är ju det lite märkligt. Men om jag nu ska ge mig på det så finns det givetvis hur mycket som helst att skriva, berätta och tipsa om då jag nu är helt överfylld av oomtalad information kring ämnet. Men jag får hejda mig lite och börjar lite lätt med ett tips till dig som försöker komma på en bra present till någon av de nära och kära eller bekanta på annat sätt. Om denne gillar whisky och föredrar dessutom en mer rökig sådan så är min rekommendation att skänka denne en fantastiskt trevlig present i form av en presentbox av Classic Malts Collection. Lådan i sig är fin och innehåller dessutom tre stycken småflaskor (20 cl/st) av sorterna Lagavulin 16 Years, Talisker 10 Years och Cragganmore 12 Years. Det är Skotsk malt whisky i högform serverat i miniformat och därmed också den perfekta presenten till den som uppskattar god whisky. Jag fick just den här boxen av Hanna i julas. Och visst, den uppskattades kraftigt!

Classic Malts Gift Pack hittar du på Systembolaget där den har nr 20247 och kostar 439 kr, bra deal!

Brysselkål

Jag uppskattar brysselkål så mycket att jag jag efter noga övervägande har valt att tillägna ett helt inlägg till denna minikål. Att brysselkålen fått sitt namn från Belgiens huvudstad lär knappats dyka upp som en miljonfråga på TV. Men lika väl så kan det vara intressant att tänka på att namnet faktiskt har en betydelse, för likt västerbottensost så får vi i det här fallet veta både var den kommer i från och vad det är för något, om man någon gång i livet skulle börja undra vill säga.. Brysselkål tål kyla väldigt bra och kan därför inhandlas färsk stora delar under året, krisar det så kan man alltid gå till frysdisken. Brysselkål kan ätas rå men det vanligaste, och enligt mig godaste, är ändå att koka den. Koktiden varierar givetvis beroende på hur stora de är, men det viktigaste är att inte koka den för länge. Och hur vet man då då? Jo, jag brukar börja med att koka brysselkålen i 4-5 minuter för att sedan smaka en och då få ett humm om de är klara eller behöver kokas lite till. I regel brukar det räcka med 5-7 minuter, om man fortfarande vill ha lite bett och krispighet kvar i dom. Jag brukar dessutom karamellisera brysselkålen lite snabbt i en stekhet panna med lite farinsocker precis innan servering, en mycket trevlig detalj faktiskt. Ett annat trevligt serveringstips är ju att lägga i en klick smör och ringla över lite flingsalt på den varma brysselkålen, vilket heller inte är så dumt. Eller varför inte servera dom rätt upp och ner, kokta och varma. Det finns inget rätt eller fel när det handlar om brysselkål, så länge de inte är överkokta..

Det här behöver vi (4 personer):

500 g brysselkål

1 tsk farinsocker

Flingsalt

Vatten

Exempel på andra tillbehör:

Smör (en klick direkt på den varma brysselkålen)

Vitlök (brynt tillsammans med brysselkålen efter kokning)

Schalottenlök (brynt tillsammans med brysselkålen efter kokning)

Så här gör vi:

1. Koka upp lätt saltat vatten i en större kastrull.

2. Ansa brysselkålen noga genom att skära bort rotfästet så att de lösa ytbladen faller av, skär bort eventuella missfärgningar.

3. När vattnet kokar häll i brysselkålen, koka upp och sänk sedan värmen så att de får sjuda 5-8 minuter. Om du vill kandera brysselkålen kan du nu hetta upp en stekpanna på hög värme.

4. När brysselkålen är "al dente" det vill säga lagom krispiga med en liten kärna häller du av vattnet och lägger i brysselkålen i den stekheta pannan, ringla över farinsockret och rör om väl i ca 1 minut.

5. Servera brysselkålen på momangen, gärna med lite flingsalt på toppen. Lika lätt som gott!

Rösti med löjrom, rödlök och crème fraîche

Den senaste veckan har jag ätit så nyttigt att maten hunnit förbrännas innan jag ens hunnit fram till datorn för att bloggat om den. Därför kände jag mig tvungen att fylla på fettreserverna under helgen, och ni ser - jag bloggar!

Visst var det gott med blomkålsrösti, absolut. Men jag ska inte lura vare sig dig eller mig och säga att det var GODARE än en vanligt traditionell rösti gjort på potatis, salt och peppar. Det som gör vanlig rösti så mycket bättre beror inte nödvändigtvis på vilken potatissort du använder eller hur mycket salt och peppar du har i, kärleken och smaken kommer nämligen från smöret du steker den i. Eller rättare sagt mängden smör du steker den i. Har du köpt löjrom för 100 kr/hg kan du banne mig unna dig att smörkoka röstin också. Kanske inte rikigt, men nästan. När jag steker röstin lägger jag först i en rejäl klick smör i stekpannan, när jag nästan tycker att det är för mycket då lägger jag i en klick till. Som ni förstår är det här ingen viktväktarmat och det bör heller inte förtäras några större mängder av den smördränkta potatiskakan, men lite.. och ibland.. Vissa påstår dock att det går förträffligt bra att steka röstin i normala mängder smör, men dom har knappast ätit kokt kyckling med blandsallad sju dagar i rad. Och har dom det så är dom bättre än mig, men jag äter godare mat. Touché.

Som jag nämnde ovan så är priset på löjrom hög. Väldigt högt till och med. Anledningen till det är som så ofta annars att det faktiskt smakar bättre än vanlig rom i glasburk. Så om du har möjlighet att använda dig av löjrom gör det. I annat fall går det givetvis väldigt bra med någon annan rom också.


Det här behöver vi (4 personer):

6 potatisar (medelstora)

Salt o peppar

50 g smör (stekning)


Tillbehör:

Löjrom (eller annan rom/caviar)

Crème fraîche

Rödlök

Gräslök


Så här gör vi:

1. Sätt ugnen på 100 grader och börja med att skala potatisen, riv den sedan grovt på ett rivjärn. Ta en näve av den rivna potatisen och vattna ur den genom att pressa ur vattnet. Den sista näven potatis lägger du i utan att vattna ur den för att behålla lite stärkelse.

2. Salta och peppra, känn dig för. Börja med lite salt och peppar och smaka dig fram. Innan du börjar steka hela röstin kan du provsteka och smaka en mindre bit för att hitta rätt balans.

3. Värm en stekpanna på medelhög värme, lägg i en klick smör. Stek 1x4 stora röstis eller 1x8 mindre röstis tills de blir gyllenbruna och stabila nog att vända i pannan. De färdigstekta röstisarna kan du lägga på en plåt och ställa in i ugnen för att behålla värmen tills alla röstis är klara.

4. Finhacka rödlök och gräslök.

5. Servera med en klick löjrom, crème fraîche, finhackad rödlök och ringla till sist över lite gräslök.

Parmesan- och semsamfröbakad kycklingfilé med rotfruktssallad och örtolja

Det här ska inte bli en hälsoblogg där jag tipsar om smalmat och hälsokost, jag lovar. Men just nu är jag som ni kanske läst tidigare väldigt intresserad av att äta lite mer hälsosamt. Det brukar i regel hålla i sig en vecka eller två efter nyår. Dessutom brukar jag vara väldigt generös med att ge mig själv dispens att äta vad jag vill då och då, denna dispens brukar med tiden bli mer och mer generös och innefattar till slut ca 7 dagar per vecka.

I kväll var jag däremot väldigt oinspirerad och osugen på att laga mat överhuvudtaget. Lösningen på det problemet blev kycklingfilé. Kycklingfilé är väldigt tacksamt att tillaga om du inte har tid och/eller ork, det är egentligen bara att salta, peppra och kasta in i ugnen 15-20 minuter i 175 grader så är du klar. I kylen hittade jag dessutom en påse med blandade rotfrukter, en halv kruka timjan och en bit parmesanost. Du behöver ju inte vara MacGyver för att fixa något bra av detta. Kvällens rätt lagades därmed med av rotfrukter, kyckling, timjan, lite kärlek och mycket måste. Men ibland krävs det inte mycket mer än så.



Det här behöver vi (4 personer):

4 st kycklingfiléer

6-8 st små potatisar

8 medelstora morötter

1 palsternacka

1 liten gul lök

1/4 rotselleri

70 g blandad sallad

20 g parmesanost

0,5 st kruka färsk timjan

1 msk oregano (torkad)

2 tsk franska örter (kryddan)

Olivolja

Sesamfrön

Salt och peppar


Så här gör vi:

1. Sätt ugnen på 200 grader. Börja med att skala rotfrukterna. Halvera potatisen, skiva rotsellerin, halvera och klyv morötterna, löken och palsternackan som du sedan lägger i en ungsform smord med olivolja. Salta, peppra och krydda med franska örter rör om och ställ in i ugnen ca 15-30 minuter.

2. När rotfrukterna står i ugnen börjar vi med kycklingen. Smörj in filéerna med olivolja, salta och peppra på båda sidorna. Riv sedan lite parmesan på toppen och ringla över lite sesamfrön. När rotfrukterna fått lite färg och börjat mjukna (15-30 min), ta ut formen och rör om. Gör plats och lägg på filéerna, sänk värmen till 175 grader och ställ in formen i ca 15 minuter.

3. Efter ca 15 minuter, ta ut ugnsformen och lyft ut rotfrukterna till en bunke. Riv lite mer parmesanost på kycklingfiléerna, höj värmen till 250 grader med ugnens grillfunktion och ställ in kycklingfiléerna de sista 5 minuterna.

4. Blanda i salladen i bunken med rotfrukterna och rör om, ställ åt sidan tills kycklingen är klar.

5. Klipp ner småbitar av timjan i en mortel tillsammans med oregano, ringla i lite olivolja och mortla till en jämt fin massa. Smaka av med salt och peppar.

6. När kycklingen är klar, lägg upp rotfruktssalladen på en tallrik, ringla över en sträng med örtoljan och lägg på kycklingfiléerna. Snabbt, enkelt och gott.

Blomkålsrösti med pepprig tomatsallad och Salchichón salami

Potatis i alla dess former är något som jag gillar väldigt mycket. Det är enligt mig den råvara som som du kan göra flest goda grejer av, den är helt enkelt god i alla former. Men om jag fick välja ett utförande så skulle det nog bli den råstekta varianten, gärna som raggmunk eller rösti. Men om man med ljus och lykta ska leta efter ett problem med potatisen så skulle det väl i så fall vara att den av någon växtfysiologisk anledning innehåller väldigt mycket kolhydrater vilket vissa mer bevandrade experter ibland säger inte är så hälsosamt. Och eftersom jag nu håller på att sanera kroppen efter julens frosseri gör jag vad jag kan för att inte stoppa i mig saker som benämns i samma mening som ordet onyttigt, om än med några få avvikelser..

I dag har jag däremot gjort just rösti, men den här gången gjort av blomkål som är ett bra eller till och med jättebra alternativ till potatisen. Jag utgick efter ett recept som innehöll fiberhusk vilket jag utan att veta vad det var tyckte lät väldigt nyttigt och bra. Att namnet lät påhittat och produkten svindyr lät jag bero. Fiberhusk är i alla fall en mjölliknande men glutenfri produkt som har en bindande förmåga och som därför passar väldigt bra i just det här sammanhanget. Helt fettfria blir däremot inte dessa röstis då de är smaksatta med parmesanost och serveras tillsammans med några skivor av den spanska salamin salchichón, detta gör däremot att den här rätten blir så fruktansvärt god som den faktiskt är.


Det här behöver vi (4 portioner):

Blomkålsrösti

1 blomkålshuvud

1 msk fiberhusk

2 st ägg

50 g parmesanost

Smör (till stekning)

Vatten

Salt och peppar


Pepprig tomatsallad

2 tomater

0,5 st gurka

En skvätt olivolja

70 g blandad sallad

1 krm grovmald svartpeppar

4 st gräslöksrör

Lite, lite salt


Tillbehör

Gräslök

Salchichón salami (går ofta att köpa kring charken i matbutiken)


Så här gör vi:

1. Koka upp lättsaltat vatten. Ansa blomkålen genom att plocka bort det grova ytterbladen, skär sedan ur buketterna och dela de större bitarna så att alla är ungefär lika stora. Koka sedan buketterna ca 3 minuter eller tills blomkålen är tillräckligt mjuk för att kunna mixas.

2. Under tiden som blomkålen kokas börjar vi med salladen. Skölj tomaterna och gurkan noga, tärna sedan bitarna som du lägger i en bunke tillsammans med salladen, ringla över lite olivolja och krydda med peppar och lite, lite salt. Klipp små bitar av gräslöken och blanda sedan ihop salladen.

3. När blomkålen är färdig häller du bort vattnet och mixar till ett mos, behåll en liten skvätt vatten om moset skulle bli för stabbigt. Knäck i äggen, riv i parmesanosten och tillsätt fiberhusken, blanda sedan väl. Smaka av med salt och peppar.

4. Lägg i en klick smör i en medelvarm stekpanna, lägg i några klicka av blomkålsmoset, platta till och stek ett par minuter på varje sida tills dess att de fått en fin gyllenbrun färg.

5. Servera med några skivor salchichón salami och klipp några små bitar gräslök över blomkålsröstin innan servering. Lätt, nyttigt och toppen.

Italienska köttbullar i tomatsås

Förra veckan kollade jag på den klassiska filmen Goodfellas (Maffiabröder) som handlar om ett gäng gangsters från 50- till 70-talet. I en scen samlas alla gangstrarna för att laga mat ihop, tillsynes med stor omsorg och kärlek. Det var något med just detta som jag tyckte såg helt fantastiskt trevlig ut. Hade jag varit född i Italien på 1920-talet hade jag lätt kunnat se mig själv ståendes i ett kök där jag tjafsat med ett gäng småtjocka gubbar om hur många lökar det skulle vara i tomatsåsen. I filmen gick dom här småtjocka gubbarna förvisso ut och sköt folk mellan måltiderna, vilket jag nog hoppat över. På sin höjd hade jag nog stått längst bak och hyttat lite med näven. Men scenen var fin. 

I alla fall så blev jag rejält sugen på italienska köttbullar i tomatsås som dom ständigt och jämt pratade om i filmen. Enligt en av replikerna var köttbullarna tvungna att innehålla kalv-, nöt- och fläskfärs för att få kallas köttbullar. Givetvis lyssnade jag på detta manusskrivna yttrande och kilade i väg och köpte både kalv- och blandfärs. Dessutom har jag sedan tidigare fått tips på hur riktiga Italienska köttbullar ska tillagas av en servitör på den italienska resturangen Ernesto här i Kalmar. Tipset var enkelt: koka på låg temperatur under lång tid och använd russin och pinjenötter i köttbullarna för att få dem saftiga och goda. Med detta i åtanke vävde jag ihop det fiktiva och verkliga tipset och gjorde ett gäng fantastiskt trevliga italienska köttbullar i tomatsås.


Det här behöver vi (6 personer):


Köttbullarna: 

400 g kalvfärs

400 g blandfärs

0,5 dl russin

2 msk pinjenötter

2 tsk salt

1 tsk svartpeppar (nymald)

2 msk mjölk

1 solovitlök (går givetvis även bra med ca 3-4 klyftor vanlig vitlök)

2 äggulor

75 g riven parmesanost


Tomatsåsen:

1000 g krossade tomater (2 förpackningar á 500 g)

500 g passerade tomater ( 1 förpackning á 500 g)

1,5 dl rödvin

2 solovitlökar (eller ca 7-8 klyftor vanlig vitlök)

2 gula lökar

1 kruka oregano (alt. 0,5 dl torkad oregano)

1 msk franska örter

1 tsk sambal oelek

2 msk socker

1 dl vatten

Olivolja

Salt o peppar


Tillbehör:

Pasta för 6 personer

1 kruka persilja

Parmesanost

Så här gör vi:

1. Finhacka den gula löken och vitlöken, fräs sedan löken mjuk i en het gryta med olivolja i. Håll därefter på tomaterna, vattnet, rödvinet, sambal oelek, lägg i kryddorna och sockret, koka upp och rör om väl.

2. När tomatsåsen kokat upp, sänk värmen och låt småputtra under lock i 2-2,5 timmar.  Hacka och tillsätt den färska basilikan och smaka av med mer salt, peppar, kryddor och socker. 

3. När såsen kokat i 1,5-2 timmar börjar vi med köttbullarna. Grovhacka russin och pinjenötter och lägg i en bunke tillsammans med köttfärsen. Finhacka vitlöken och lägg i bunken tillsammans med övriga kryddor, mjölken och de båda äggulorna. Riv sedan ner parmesanosten fint i köttfärssmeten och blanda sedan väl.

4. Blöt händerna och forma köttbullarna. Jag vill gärna ha mina italienska köttbullar hyfsat stora, ungefär som en pingisboll. Men om du vill ha mindre bullar, ja då gör du mindre bullar.

5. Jag försteker inte köttbullarna utan lägger försiktigt ner dem råa i tomatsåsen och rör om sakta så att alla köttbullarna blir täckta med sås. Låt koka ytterligare 30-60 minuter beroende på köttbullarnas storlek.

6. För att vara på den säkra sidan kan du ta upp en köttbulle och kolla om den är färdiglagad. När köttbullarna är klara, sänk värmen nästan helt och sätt igång att koka pastan enligt anvisningar på förpackningen. Serveras rykande varm med ett par riv parmesanost och grovhackad persilja på toppen.

Rödbetscarpaccio med parmesancrème och pinjenötter

Carpaccio! Namnet på denna maträtt låter som en lyckönskning på italienska eller något man utbrister då man upplevt något väldigt positivit. CARPACCIO! Men ordet i sig betyder inget, mer än att det är namnet på den maträtt som man ofta äter som förrätt eller antipasto som man säger i Italien där rätten härstammar ifrån. I det klassiska receptet skär man en lövtunn skiva oxfilé som man låter marineras i balsamvinäger och olivolja som på så vis "tillagar" rätten. Med tiden har rätten utvecklats och det är numera inte ovanligt att man kan få en carpaccio av fisk, vilt eller annat nötkött. Jag däremot vill ju givetvis vara ännu mer egen och tillaga en vegetarisk variant med rödbetor. Getost tillsammans med rödbetor ska tydligen vara en hejdundrandes god kombination, men då jag inte gillar getost har jag istället valt att göra en parmesancrèm som i mitt tycke också är fantastiskt gott som tillbehör. Men om du föredrar getost kan du följa receptet nedan men byta ut parmesanosten mot getost istället. Om du bara gillar rödbetor så är det här en förrätt som är enkelt att tillaga och som både smakar och ser helt fantastisk ut.

Rötbetor tycker jag är en fantastiskt god rotfrukt. Den är dessutom god i så många olika konstellationer. Den går med fördel att äta som inlagd, kokt, ungsrostad och i kombination med getost, parmesanost, persilja, flingsalt, smör m.m. Det är en piff som man kan använda sig av lite här och var. Rödbetan ter sig lite olika beroende vilken säsong vi är i. Som nu under vintern är den något hårdare och kräver därför längre koktid, kokar du hela rödbetor som är aktuellt i det här fallet får du räkna med att det tar 45-60 minuter att få de färdiga. Under sommaren däremot är rödbetorna i högform och behöver därför bara kokas i 15-20 minuter. Så tänk på det innan du sätter fart!


Det här behöver vi (4 personer):

6 st medelstora rödbetor

1 dl rödvinsvinäger

1 tsk fem peppar

1 lagerblad

2 tsk timjan

1 tsk franska örter

Vatten

Salt


Parmesancrème: 

100 g parmesan

150 g philadelphiaost

1 tsk franska örter

4-5 st gräslöksstrån

Ev. Salt och Peppar


Tillbehör:

Pinjenötter

Recucerad balsamicovinäger

Flingsalt

Olivolja


Så här gör vi:

1. Börja med att tvätta rödbetorna noga under ljummet vatten, skär bort eventuell blast och/eller en liten bit av toppen och botten. Om du vill kan du skala rödbetorna direkt eller låta de koka för att sedan dra bort skalet.

2. Koka upp lättsaltat vatten i en kastrull som räcker för att täcka rödbetorna, häll i rödvinsvinäger och samtliga kryddor. Lägg i rödbetorna och låt koka tills de blir mjuka (se koktiden i texten ovan).

3. Under tiden som rödbetorna kokar river du parmesanosten i en bunke, tillsätt sedan philadelphiaost, franska örter och gräslök. Salt och peppar tycker inte jag behövs, men smaka av och tillsätt om så önskas.

4. När rödbetorna är klara tar du upp och silar lagen som ska användas senare. Skala rödbetorna om du inte gjort det tidigare. Skär sedan små lövtunna skrivor som du lägger direkt på serveringstallriken. Ringla över lite av lagen på rödbetorna.

5. Lägg på lite pinjenötter, ett par strängar reducerad balsamicovinäger och olivolja, flingsalt och avsluta med en klick parmesancrème. CARPACCIO!

God fortsättning!

Så sitter man då här dan för dan. Nu är det inte längre julen jag väntar på utan verkligheten där jag faktiskt måste gå upp hyfsat i tid en måndagmorgon och dessutom uträtta något vettigt. Det har jag överhuvudtaget inte gjort de senaste två veckorna. Jag har varit så ledig att jag inte ens orkat blogga, men det betyder ju inte att jag inte lagat och ätit mat under tiden, tvärt om faktiskt.

Nyår firade jag och Hanna tillsammans med två god vänner. Då vi inte helt kunde bestämma oss för vad vi skulle äta denna speciella kväll valde vi att laga allt vi kom på, nästan. Det blev i alla fall en 8-rättersmiddag tapas-style. Eller egentligen blev det bara en 7-rätters då vi på natten var så mätta att vi inte ens orkade tänkte på den 8:e rätten som vi i stället slukade på morgonen efter. Det bjöds på crêpes, falska sniglar (griljerade champinjoner), smördegsmuffins med grönmögelost, taccos, boeuf Bourguignon, mini burgare, sparrissoppa, marängsviss och undertiden gick vi och smaskade på en massa goda pepparrotssnittar och annat gott. Då vi började äta tidigt och portionerna var i bebisstorlek blev det ett väldigt festligt och lyckat tilltag. På bilden här kan ni se miniburgarna som  tack vare sin minimala storlek i stället blev en mängd i antal.

Månadens dryck

Gott nytt år! 

Nu har vi bytt både månad och år och beger oss in i januari 2013. Månades dryck har jag nu uppdaterat med ett betydligt mer hälsosamt tips den här gången. Det kan ju förvisso vara på sin plats då vi likt alla andra snart ska börja trängas på gymmen för att börja infria våra nyårslöften...